Ge mig värdiga dagar. De tog slut.

Det är nästan ingen idé att ens försöka sammanfatta vad som hänt sedan jag senast skrev. Eftersom jag är så totalt kass på att uppdatera.
Men jag får väl börja med att säga god jul och gott nytt år till alla. Bättre sent än aldrig, som jag (inte) brukar säga.
Jag tog mig igenom julen iaf. Som jag brukar göra. Med nöd och näppe.
Juldagen var precis som den brukar vara. För mycket "heeeej, hur är det?!" och för mycket dricka.
Nyår var perfekt. Tre olika fläskfilé med den omåttligt populära Robin-klyftpotatisen, ostbricka och stor blandning av alkohol. Bubbelbad, buzz och guitar hero. En mycket efterlängtat besök från Göteborg i form av Martin förgyllde kvällen ytterligare.
Jag tänker inte göra några listor över bra och dåligt med 2008. För det har svängt så väldigt mycket.
Men jag känner att 2009 kan bli hur bra som helst!

---------------
Nu börjar hemvändarna återvända hem till sig. Det är alltid trist. Speciellt nu när jag själv egentligen inte har någonting att återvända till. Den tomma lägenheten i Karlstad lockar inte lika mycket längre. Men jag jobbar på det.

----------------
Gårdagskvällen spenderades på Sommarvägen i Casa del Bråmå-Harkman med Flanders. Vi såg på en grymt dålig film på teve, sen på Johan Glans och såg på bilder från nyår.
Maria hade blivit spelberoende och satt med sitt lånade Nintendo DS, men det var okej. Och det blev sent.

---------------
Dagen har äntligen innehållit en fika med världens bästa Emma. Och Maria. En låååång sådan. Nästan förvånande att de inte kastade ut oss när tre timmar hade passerat.
Men det behövdes. Vi hade mycket att gå igenom.

---------------
Morgondagen kommer innehålla ett kalas för systra mi som snart fyller 25 snart. Det kan ju bli intressant.

---------------
Eftersom jag är så kass på att uppdatera kan jag väl iaf säga att detta har varit två veckor av de allra bästa slaget.
Jag önskar bara att de hade gått lite långsammare. Min prins försvann alldeles för snabbt.

---------------
Nu har jag väl gott igenom det mesta av det jag missat. Har jag glömt nåt?

: Och jag vet, jag är hopplöst svår ibland.
Men aldrig, aldrig att jag tänker låta något ont hända dig. Jag håller dig hårt :

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0