Det blir inte alltid som man tänkt sig

Igår hade vi bestämt att vi skulle gå på bio, eftersom vi hade fått biobiljetter av chefen.
Vi bestämde oss för att se Dark Shadows (det kanske var mest jag som bestämde) och vi bestämde att vi skulle gå på första föreställningen och sedan gå ut och äta efter.

Så mannen hämtade mig efter jobbet, vi stressade förbi McDonalds på vägen hem och vi stressade tillbaka ner till stan. På vägen dit fällde jag en kommentar om att "det är nästan lite synd att gå in och sätta sig i en mörk biosalong ikväll eftersom det är så fint väder. Egentligen borde vi sitta på en uteservering".
När vi kom till bion gick vi fram till kassan, beställde popcorn och sa vilken film vi ville se.
"Tyvärr men den är inställd idag. Vi kanske kommer att visa den imorgon" sa tjejen i kassan.
Ja..ha? Jag blev lite sur och undrade för mig själv varför det inte stod någonting om det på hemsidan när jag kollade fem minuter tidigare.
Så vi fick lämna tillbaka popcornen och lomma ut ur bion igen.

Istället blev det ett glas vin på Ankans uteservering tills vi kände oss hungriga igen och sedan blev det mat och vin på Pace. Det var så trevligt så!
Vääääldigt god mat, men det måste ha varit någonting på min tallrik som inte var helt okej, men tanke på hur jag mådde en stund senare. Men det gick iaf över och nu mår jag bra igen.

Han åkte toktidigt imorse. Och jag har lite ångest för att vi inte kommer ses förrän nästa helg. Hur ska jag klara mig i en och en halv vecka?

Nästa gång vi ses är det meningen att vi ska ut och resa lite. Jag ska nämligen dra med honom på EM-kval i handboll i Stockholm. Jag är så jävla taggad. Han är lite mindre taggad.
Men vi ska till och med sitta i klacken och hur skulle det kunna misslyckas?!
Så om någon har ett bra tips på ett billigt boende i Stockholm 9-10 juni så tar vi tacksamt emot det!
Vad som händer efter handbollen får vi se. Vi har stora planer men vi får se om de går att genomföra.

Nu ska jag fortsätta jobba lite. Jag har fått ett specialuppdrag av chefen idag: Att designa hennes dotters studentskylt. Det roliga är att hon också går MP3b. Hejja MP3b!!!

Puss, hej.

Lillasyster - Så jävla bra
För att jag inte tycks kunna sluta lyssna på den.

Vilken helg!

Vilken helg det blev! Har haft det helt otroligt bra!
Han kom hem till mig på fredagskvällen. Han hade med sig en hel kylväska full med kycklingsallad, mousserande vin, choklad, vindruvor, öl... Så vi gick ner till Gubbholmen och satte oss vid vattnet. Så förbaskat mysigt! Tyvärr kom vi ju dit ganska sent så det tog inte så lång tid innan solen gick ned, men det var så härligt ändå.
(En liten parentes i sammanhanget är att när vi sitter där och har det toktrevligt kommer helt plötsligt Rasmus och sätter sig två meter bort. Jag blev lite obekväm för en sekund men undrade sedan varför i hela friden jag tänkte så, jag vände mig med ryggen mot honom och fortsatte att umgås med mannen. Och poff så hade jag glömt att han satt där bakom mig. Det blir inte bättre än så.)
När solen gått ner och det började bli svalare gick vi hem med alla grejer. Men det var så äckligt varmt i min bastu till lägenhet så vi bestämde oss för en promenad genom stan. Det slutade med en GuinnessBlå dörrens uteservering.
På lördagen gick vi upp och tog en kaffe tillsammans innan det var dags för mig att åka och jobba. Han stannade hemma medan jag rullade till Skoghall och Tassemarten.
Det var trevligt jobb, varmt och fint, intressanta människor och.. tja, friskt luft.
Senare kom mannen dit och hjälpte oss att packa ihop. Sedan rullade vi mot Värmskog.
På kvällen gjorde vi lyxmiddag. Vi grillade tre olika sorters lax, gjorde egna klyftpotatis, vitlöksbröd, satziki, sallad och vin. Det var sååå gott!!
På söndagen vaknade jag upp till strålande solsken och en man som fixade i trädgården. Han fixade pannkakor med glass och sylt till frukost och sedan låg vi i solen och bara degade. Det blev inget bad, men fotbad från bryggan blev det dock. Jag fick även åka fyrhjuling för första gången i mitt liv (som jag tyvärr inte har någon bild på). För det gör vi tydligen på landet. Det var roligt och det kändes tryggt med Fredrik bakom.
Det visade sig att han skulle jobba kvällspasset på måndag så vi bestämde att jag skulle sova kvar en natt till och att han skulle köra mig till Karlstad på måndag morgon istället, eftersom han ändå var ledig. Och så blev det. Sådet blev en extra kväll på landet, lite kompensation för att det inte blev det i fredags. Så istället för att sitta ensam i min lägenhet en söndagkväll blev det en kväll i hans soffa med lite vin och en dålig film.
Jag hoppas att ni har haft en lika bra helg som jag har haft, och att ni blir lika bortskämda av någon som jag har blivit denna helg.
:D:D:D:D
Nackdelen med en bra helg är solen är ju dock att jag har bränt mig sp förbannat! Fredrik också. Väldigt smart av oss! Jag som skulle passa mig för att få ränder eftersom jag ska ha klänning på avslutningsmiddagen på fredag. Nu kanske jag måste hitta en halterneck-klänning. Eller en långärmad med polokrage :P
Fredagsmys vid Gubbholmen.
Det syns väldigt dåligt men detta är alltså vår lördagsmiddag. Grillad lax, klyftpotatis, vitlöksbröd...med mera.
Den här utsikten skulle jag kunna vänja mig att vakna upp till.
Jag gottar mig i solen i väntan på frukostpannkakor.
Frukost på landet.
Doktor Fredrik hjälper mig att ta bort en sticka ut min tå. Han är snäll han!
Jag leker med reflektionen från hans piloter.
Snäll man skjutsar mig till jobbet på måndag morgon.
Puss, hej!

Vilken morgon

Jag ville mest kolla så denna blogg-app verkligen fungerar.

Jag vaknade upp i en stor säng i Värmskog. Degar nu i solen på altanen i väntan på frukost.
"Nu får du sluta excistera en stund så jag får göra pannkakor" sa han och avvisade mig till altanen.
Jag har det bra jag!


Tro det eller ej men imorgon är det fredag.

Det har varit en ganska lugn jobbvecka. Lite för lugn för min smak egentligen. Jag vill gärna att det ska brinna lite i knutarna och att saker "måste bli gjorda" inom en viss tidsram, jag blir så väldigt oproduktiv och oinspirerad annars. Men imorgon måste allt göras klart inför lördagens evenemang i Skoghall, även om det är ganska lite som måste göras.
-------------------
Men imorgon är det iallafall äntligen fredag. Även om jag inte får ta helg förrän lördag eftermiddag.
Det är fortfarande lite oklart om jag får träffa mannen eller inte. Jag föreslog att han kunde komma hit imorgon kväll, sedan stanna kvar och ligga och sova när jag åker på lördag morgon, göra sina ärenden på stan och Ikea och sedan hämta upp mig från jobbet och att vi sedan rullar hem till honom i Värmskog.
Men han är ju en upptagen man och kanske borde han stanna hemma och passa på att få saker gjorda när jag ändå är upptagen. "Om vi har väntat så här länge på att få träffas så kan vi ju lika gärna vänta en dag till" sa jag.
"Ja men med tanke på hur lite tid vi faktiskt har kvar tillsammans innan du åker, så..." sa han.
Vi får se helt enkelt.
På lördag och söndag ska vi iallafall slappa på hans altan. Jag har bestämt att jag även ska ta med badkläder. Med tanke på att han har sjön alldeles nedanför huset och med tanke på den temperatur det ska vara i helgen så kanske det blir årets första dopp. Att få med mig badkruka-mannen är en helt annan utmaning.
Puss, hej.

Känslostormar

Det är konstigt. Jag känner känslostormar som spretar åt totalt motsatta håll, så gott som konstant.
Jag är jätteglad för att jag nu har hittat en tjej som vill hyra min lägenhet över sommaren. Hon tar den möblerad, så när som på några småsaker som jag måste fixa. Det är skönt för då blir det liiite lättare att komma tillbaka till Karlstad i höst om jag vill.
Samtidigt känner jag panik för att skolan faktiskt är slut om en vecka. Och alla slutbetygen har inte kommit in.
Samtidigt är jag så glad att jag har träffat den här mannen, som jag satt och pratade med i telefon i över 1,5 timmar (det är nära rekord för min del) igår kväll och ville verkligen inte sluta.
Samtidigt känner jag mig ledsen för att jag snart måste åka från Karlstad och Värmland.
Samtidigt är jag tokglad för att det snart är helg och jag får träffa honom.
Samtidigt har jag dåligt samvete för att jag väljer att jobba på lördag.
Samtidigt är jag jätteglad för att jag nu har träffat någon som vill hitta på saker och som vill göra det bästa av den lediga sommaren tillsammans med mig.
Samtidigt är jag oerhört nervös för att spendera pengar eftersom jag inte vet när jag kommer att få in nya igen.
Usch vad jag beklagar mig. Varför kan jag inte bara vara glad och njuta av nuet? Eller tja, jag kanske inte ska njuta av det nu som jag befinner mig i nu, eftersom jag sitter inomhus på ett litet kontor på Våxnäs.
Men jag lovar er, i helgen ska jag banne mig njuta! Och inte försöka tänka på allt det där andra.
-------------------------
Idag är det dessutom sommarväder!
Det var 19 grader varmt i skuggan hemma hos mig i morse klockan 07.00.
Så idag är första kjoldagen för i år. Känns rätt gött faktiskt.

Puss, hej.

Ber om tillåtelse att beklaga mig

Vi hade planer på att spendera kommande helgen i hans hus med den fantastiska utsikten i Värmskog. Titta på Galenskaparna, dricka vin, äta gott och bara götta i sommarvädret som tydligen kommer till helgen. Han hade stora planer.
Men när jag kom till jobbet imorse fick jag veta att jag visst ska jobba på Skoghalls marknad på lördag. Har jag förträngt det eller har dom bara inte sagt nåt tidigare?
Det är egentligen ingenting att snacka om. Jag vet att jag måste ta det där jobbet, även om jag skulle kunna avsäga mig det. Men eftersom jag får betalt för helgjobb och kommer att behöva alla pengar jag får möjligheterna till, så måste jag ta det. Jobbet måste gå först.
Det är bara det att det är just det här som jag hatar med att ha någon form av förhållande (förhållande?!?). Att behöva göra någon besviken, och att bollen alltid hamnar hos mig, samtidigt som det känns som jag gör fel hur jag än gör.
Det blir ju inte bättre av att vi har någon form av varannan vecka-förhållande heller. Avstånd på ungefär 5 mil och bara en av oss har bil.
Det är bara bagateller, jag vet. Men även småsaker blir stora ibland.
Puss, hej.

Rastlös på ett bra sätt

Jag är kär. Så upp över öronen förälskad!
Mannen åkte härifrån för två timmar sedan och jag börjar redan lida av allvarliga abstinensbesvär.
Men en arbetsvecka går ju så fort. Visst?
--------------------
Igår var jag bjuden på Jennys 26-årsfest, vilket jag väldigt gärna ville gå på. Men samtidigt ville jag också väldigt gärna träffa mannen eftersom vi liksom fick chansen till en bonuslördag som vi inte hade räknat med. Så vad gör man? Man drar med sig mannen på 26-årsfesten så klart. Det var trevligt, det bjöds på tacos och pannkakastårta, och jag är glad att mina väldigt frispråkiga vänner inte skrämde bort honom.
Efter vin, tacos och tårta drog vi vidare till Båten där Satan takes a holiday spelade. Det var ganska bra drag där.
----------------------
Vi hade ett sånt där fint deep talk igår. Jag och mannen. Ett sånt där vad-är-det-vi-sysslar-med-egentligen-och-vad-kommer-att-hända-prat. Jag tror inte vi kom fram till någonting konkret men båda fick nog lite panik när vi insåg att jag lika gärna kan vara borta från Karlstad om tre veckor. "Vi träffs när vi vill träffs och vill vi inte träffs så gör vi inte det. Men det vill vi ju". Ungefär så sammanfattade han vår diskussion.
------------------------
Igår sprang jag även på ett kärt återseende. Jag hade varit på stan och hade precis klivit på bussen hem. När bussen rullade runt hörnet såg jag någon som jag kände igen vid ett bord på torget. Jag bestämde mig för att hoppa av bussen vid nästa hållplats och gå tillbaka för att titta. Och visst var det Miss Smith som satt där med Niklas! Det var så kul att träffa henne, det var verkligen en evighet sen. Jag fick även chansen att fråga hur det var med magen, eftersom hon ska ha barn om cirka tre veckor. Jättekul! Vi satt i solen, diskuterade livet och journalistik i närmare en timme innan de behövde dra vidare. Jag är väldigt glad för att jag klev av bussen och gick tillbaka!
Nu ska jag försöka göra någoting produktivt av den här rastlösa känslan som jag känner i kroppen.
Puss, hej.
Satan takes a holiday - Who do you voodoo

Klämfredag

Det är klämdagsfredag, solen skiner, det är varmt. Och jag sitter på kontoret på Våxnäs.
--------------------------
Trippen till Dalaskogarna var trevlig. Den var kort och intensiv, men eftersom vi hann träffa mamma, pappa, mormor och morbror inom loppet av ett dygn så har vi stillat det begäret för ett tag. Jag önskar bara att jag hade hunnit hänga lite med Flanders och Elin också eftersom de var hemma i bynn, men det hanns inte med.
Och någon sömn har man ju inte hunnit med heller. "Vi måste vara på väg klockan sju imorgon bitti" sa pappa. Uuff, sa jag.
--------------------------
På vägen tillbaka till Karlstad stannade jag och syrran till vid hennes och Patriks blivande lya. Det var fint. Där ser jag fram emot att hänga lite i sommar.
--------------------------
Kom hem och såg att mannen hade diskat åt mig innan han åkte från min lägenhet i onsdags. "Jag tänkte att det skulle vara skönt för dig att komma hem till en lite ren lägenhet" sa han. Han är snäll han!
--------------------------
Lite senare kom mannen till mig. Vi hade planer på att gå och se den nya Tim Burton-filmen men jag var så trött och ville inte riskera att somna i biosalongen, så istället blev det en kväll i soffan med en flaska vin. Verkligen inte helt fel det heller. Nu sitter jag på kontoret medan mannen är på stan och handlar. Vi ska försöka sammanstråla över en lunch lite senare.
---------------------------
Ikväll blir jag ensam hemma på för första gången på en vecka. Vad ska jag hitta på? Alla kompisar verkar vara så upptagna just denna helg... Typiskt.
Men jag kanske borde försöka ta igen lite sömn. Fast sova kan man väl göra när man blir pensionär? Det säger mormor iaf.
Nu: kaffekaffekaffekaffekaffe!
Puss, hej.
Lars Winnerbäck - Att fånga en fjäril
För att det är en (nästan) bortglömd favorit som tycks passa extra bra idag.

Extremt segstartad morgon. Med all rätt.

Uuuff! Varför sitter jag på kontoret när jag vet att det ligger en man och sover i min säng? Det är inte rättvist.
Ha! Jag får det att låta som att det enda han gör är att sova. Men så är det ju verkligen inte, med tanke på hur lite sömn det har blivit de senaste dagarna. Varför sova när man kan titta på Galenskaparna, skratta och diskutera istället? Men vi måste verkligen skärpa oss. Tre timmars sömn två dagar i rad är verkligen inte bra. Speciellt inte när det är arbetsvecka.
Men det liksom bara blev så. För att vi vet att vi inte kommer kunna ses någonting på en vecka. Kanske mest för att jag väljer att inte göra det.
---------------------------
Jag är förbaskat trött... Känner mig liksom bakfull. Men som tur är jobbar jag endast halvdag idag och sedan tar jag tåget mot Malung. Jag hade hellre stannat hemma hos mannen, men jag tror att vi båda behöver komma ifrån varandra ett tag, framför allt för att få sova. Jag följer mest med för att göra syrran sällskap och hämta hennes bil i Mora. Sen åker vi tillbaka till Karlstad för jobbdag på fredag.
----------------------------
Vi hade planer på att ta en dag på Metaltown i sommar, jag och han. Igår föreslog han en hel vecka på Västkusten eftersom han övervägde att ändå ta ut semester den veckan, och det är min första lediga vecka som... tja, arbetslös. Men så tittar jag i kalendern och ser att det just den helgen är Stadsloppet och Miniloppet i Karlstad. Ett evenemang som jag redan har varit med och planerat för VF, och även om jag har slutat min praktik då så känns det som jag borde vara på plats och hjälpa till. Varför just den helgen? Vaaarfööör?
Detta måste lösas på något sätt, känner jag!
-----------------------------
Nu ska jag försöka gnugga sömnen ur ögonen och ta tag i dagens arbete. Gääääsp!
Marilyn Manson - This is the new shit
För att jag är sugen på Metaltown.

Vissa tisdagar är lite bättre än andra.

Det ligger en man och sover i min soffa. En man! I min soffa!
Men han får gott ligga där och sova en stund. Själv sitter jag i köket och försöker hitta plugg-motivationen efter en fullspäckad arbetsdag. Det går sådär. Slutade med att jag började installera mitt CS5-paket istället, som jag äntligen fick licenskod till idag. Här ska banne mig redigeras!
------------------------
Jag tror att både jag och mannen lider av akut och allvarlig sömnbrist just nu. Det känns i hela kroppen. Men det blir ju lätt så. Helt enkelt.
-------------------------
När jag till slut hade tagit mig upp ur sängen imorse och drog mina trötta fötter mot jobbet kom jag på, när jag var framme, att jag hade glömt kaffekokaren på hemma i köket. Jävligt onödigt att bränna ner köket, tänkte jag, och bad om att få låna VF-bussen för att åka hem och stänga av det förbaskade åbäket. Så kan det gå.
------------------------
Nu ska jag gå och väcka den sovande mannen. Eller nej. Nu ska jag gå och joina den sovande mannen i min soffa.
Puss, hej.
Melissa Horn - Innan jag kände dig

"Jag måste ha varit någon annan innan jag kände dig"

Jag är här och tassar igen. Mest för att jag just nu känner att jag måste få skriva av mig lite. Och i brist på annat forum är jag helt enkelt tillbaka. Igen.
-----------------------------
Det har hänt mycket sedan jag gjorde ett halvhjärtat inlägg senast. Bland annat har jag börjat (och snart till och med fullföljt) tio veckors praktik på Värmlands Folkblads maknadsföringsavdelning. Det har varit mycket roligare än jag trodde att det skulle vara och jag skulle verkligen inte ha någonting emot att sitta kvar på mitt lilla kontor ett bra tag till och planera tävlingar, jaga samarbetspartners och leka i Indesign. Men snart ska jag visst tillbaka till MT-redaktionen och den journalistiska banan igen. Och det är ju inte fy skam det heller.
------------------------------
Och så var det ju en sak till. Den här mannen som totalt har förvridit mitt huvud de senaste veckorna. På ett bra sätt alltså. Ett mycket bra sätt. Allt som började under en blöt kväll på Nöjesfabriken med ett dovt ljud av Mustasch i bakgrunden. Det var en spännande kväll, minst sagt.
Men faktum är att jag aldrig har känt mig så bekväm med någon på så kort tid som jag gör med honom. Någonsin.
Jag har nog heller inte träffat någon med en sån klockren humor, och skrattat så mycket, som hos honom.
Och så är det ju någonting visst med den där dialekten också.
Men så väldigt enkelt är det ju inte. Varför skulle någonting sådant här någonsin vara enkelt.
Det går inte att sticka under stolen med att vi egentligen lever två totalt motsatta liv, och det går snart inte att bortse från längre.
------------------------------
Om några veckor tar min treåriga utbildning slut. Än en gång försvinner skyddsnätet under mina fötter. Vad gör jag då? Var gör jag det? Och hur tar jag mig dit?
Man är liksom tillbaka på noll igen.
Puss, hej.
Mumford and Sons - Little lion man
För att den har blivit någonting alldeles eget de senaste veckorna.

RSS 2.0