lillasysterdyster

Vad har hänt sen sist jag skrev? Äh, jag vet inte vart jag var eller när det var, så jag skriver bara på. 

De senaste dagarna har jag legat halvt utslagen. Eller tja, nästan iaf. Lyckades visst dra på mig en riktigt trevlig urinvägsinfektion förra veckan, så jag har mest suttit på toaletten och legat utslagen i feber. 

Sjukdomarna, eller vad man nu ska kalla det, tycks avlösa varandra just nu. 

Men nu, efter en redig penecilinkur så är jag pigg och kry igen. Och tur är väl det, eftersom jag har gjort min första dag på praktiken idag. Det blir först ett par dagar på Karlstads-tidningen och sedan övergår jag till VF. I like it!

 

Idag när jag gick in på jobbmailen såg jag att jag hade fått ett mail från en snubbe från NRK (Norges motsvarighet till SVT). Han hade läst en artikel jag hade skrivit om vargar och tamdjursboskap och hade några frågor. Jag kunde tyvärr inte hjälpa honom men det känns ändå skoj att någon på NRK läser någonting som jag har skrivit. 

 

Flyttandet för F går framåt. Och jag försöker hjälpa till så gott jag kan. Vi var i nya huset och skruvade ihop möbler till sent igår kväll. Det blir nog bra det här. 

 

Nu har jag en hotellgäst. Syrran kom just från en jobbkonferens i Stockholm och övernattar. Trevligt. 

 

Nu är det dags att sova. 

 

Jag har återigen spenderat ett par dagar i Värmskog. Efter konserten med Helloween och Gamma ray på Nöjes i lördags (som för övrigt var riktigt bra och riktigt bra drag. GR är definitivt ett band som ska lyssnas mer på) åkte vi till Värmskog och flyttade några lass. Det är inte långt kvar tills F får flytta in i sitt nya hus nu. Spännande. Och jag har visst fått nån form av arkitektuppdrag. Jag vet inte riktigt om jag har så mycket att komma med eftersom jag inte känner att jag inte vill lägga mig i för mycket. Men ett par små idéer har jag ju iaf. 

 

Så idag har jag roat mig med att göra någon form av skiss för en del av vardagsrummet. Så får vi se om det går hem eller inte. Hehe. Lite kul att ha någonting att pyssla med iaf, även om det bara är för skojs skull. 

 

Nu är jag tillbaka i Karlstad. För jag får jobba imorgon igen. Woho. 

Jag har ju fått jobba en hel del nu på slutet och det verkar ju som de faktiskt behöver folk. Det sura är ju att om det skulle fortsätta såhär så skulle jag få in mer pengar på att jobba extra, än vad jag kommer att få in av att börja praktiken på aktivitetsstöd nästa vecka. Men men.. Sånt kan man ju aldrig veta. 

 

Nu ska jag försöka sova så jag orkar upp till jobbet imorgon. 

 

 

Idag blev det snabba ryck. Vaknade imorse av att telefonen ringde. Det var chifen som ringde och undrade om jag kunde komma in och jobba. Det visade sig att han hade försökt få tag på mig sedan igår eftermiddag och undrat irriterat varför jag inte svarade i telefonen. Men så klart hade han ringt fel telefonnummer hela kvällen och morgonen, tills han upptäckte sitt misstag. Jag tackade ja och frågade om det var superbråttom eller om jag hann duscha först. Två timmar efter arbetsdagens start kom jag till jobbet (inte för att jag tar två timmar på mig att duscha, men för att arbetsdagen redan börjat när han till slut fick tag på mig). 

 

Trots en sen start fick jag två jobb gjorda. Får se om de blev tillräckligt bra så de är med i tidningen imorgon. 

För jag ska nämligen in och jobba imorgon också. Jippi, liksom. 

Det är väldigt kul med förtroende. 

 

Idag fick jag även praktikpappren ifyllda och redo att skickas iväg för beslut. Om arbetsförmedlingen sätter käppar i hjulet för mig nu så får jag bannemig spel!

 

Nåja. Ännu en arbetsdag hägrar imorgon så det är dags att släcka lampan och krypa ner under täcket. 

 

Btw. Det är handboll imorgon. Det har ni väl bannemig inte missat?! Supportertröja på!!!

 

Jag har mått ganska bra sedan min mindre kollaps som jag skrev om senast. Det är tur att jag har en sån bra karl som tar hand om mig och plockar upp mig när jag faller ihop. 

 

Sedan dess ser det ut som saker och ting kommer att lösa sig en aning. Jag har fått besked att jag kommer att få en två månader lång praktik på Värmlands folkblad, som reporter. 

Det är sjuhelsikesjävlabra. För det är verkligen en win-win-win-situation för alla. Jag får göra något jag vill (och jag får en jäkla bra anledning att ens gå upp ur sängen på mornarna), VF får gratis arbetskraft (och förhoppningsvis gör jag någonting någolunda vettigt för tidningen också) och Arbetsförmedlingen får bättre siffror i sina papper och kan stoltsera med att de fått ut ytterligare en arbetslös på arbetspraktik (trots att de faktiskt inte gjort ett skit av jobbet själva, för jag har fixat allt). Dessutom ger praktiken mig förhoppningsvis en större chans till sommarjobb.

När jag ska börja? Det vet jag dock inte. Först ska det fyllas i en massa krångliga papper som måste vara helt klara och godkända innan jag får sätta igång.

Dock kommer praktiken endast ge mig aktivitetsstöd, och ingen lön. Vilket medför en "minimilön", men det är i alla fall mer än jag får in just nu, och jag kan förhoppningsvis fortsätta betala för mitt boende. 

 

Påsken har spenderats i Värmland, eftersom jag fick hoppa in och jobba på VF under påskafton. Ganska oinspirerande uppgifter men rätt kul ändå. Och lön är ju ändå behövligt. Även om det hade varit ganska skönt att få åka hem en stund också. 

 

I söndags hade jag och F "årsdag". Ett år sedan vi träffades för första gången, till tonerna av Mustasch vid en sunkig bardisk på Nöjesfabriken. Det är helt sjukt att det bara är ett år sedan. Det känns som vi har kännt varandra i en evighet. Fast ändå har ett år gått väldigt fort.

Hur som helst så firade vi med en mysig middag på favoritrestaurangen Alfie. Så mätt så man skulle kunna rulla hem efteråt.

Vi tänkte gå ut och ta något mer glas efter middagen, men tydligen hade alla krogar valt att ta sent påskledigt denna kväll, så vi fick ge upp den idén. Men det gjorde inte så mycket.

 

Jag känner mig lite deppig nu, så jag ska krypa ner i sängen och ta nya tag imorgon.