Helgen som är sååå svår att slå

Jäklar vilken underbar helg jag har haft!

Jag åkte ner till Göteborg i torsdags och möttes upp av Flanders och Olle på stationen. Vi gick och fixade våra Metaltown-band på Shock och andra diverse saker.
Eftersom West coast riot var i full gång så gick jag och Flanders ner till området senare under kvällen och kollade läget och lyssnade lite på The Hives.
Tanken var ju att vi skulle hänga uppe på bron som pojkarna hade gjort förra året på Metaltown. Men detta år var bron avspärrad så det blev inte speciellt mycket WCR för oss.
--------------- 

Fredagen var fullt upp. Vi åkte in ganska tidigt för att känna på stämningen och vi hann se bland annat Katatonia och Brian Welch innan vi åkte hem och knäppte några öl innan den stora kvällen började.
Sonic syndicate var ju ingenting för mig, men pojkarna drog på rätt ordentligt. Sedan blev det Sabaton och Rammstein. Jävlar i min lilla låda vad bra det var! Sabaton har ju en ganska grym show faktiskt, men eftersom Rammstein började spela tio minuter efter dem så blev de ganska snabbt slagna med hästlängder.
Till och hans kompanjoner vet verkligen hur man ordnar en snygg scenshow. Bland annat satt de eld på ett fan, lekte med en spermakanon och åkte gummibåt på publiken. Gryyyymt snyggt!
Dock var det sjukt mycket folk så tyvärr missade man en del som man nog borde sett. Men det gjorde ingenting.
-------------- 

På lördagen stannade jag hemma hos Martin och vilade benen medan Flanders och Olle åkte in och såg Adept. Vilket gjorde att jag kunde se det där bröllopet som alla har pratat om.
Sedan åkte vi in lagom till Dark Tranquillity.
Lördagens final med In Flames är svår att slå. Även om de körde på en hel del rutin.
-------------

Jag skulle ju inte gå på Pier pressure under söndagen var det sagt. Eftersom jag liksom tänkte stå på bron och kolla. Men eftersom det nu inte gick så lyckades Flanders övertala mig och köpte en biljett till mig. Elin skulle också komma ner.
Dock förhastade vi oss lite eftersom det visade sig några timmar efter vi hade beställt att arrangörerna bjöd de tusen första som hade Metaltown-band på gratisentré till Pier pressure. För i helvete!
Istället för tre biljetter fick vi alltså sex. Så Olle, Martin och Isabell fick varsinn.
Hur som helst så blev det hur bra som helst och det visade sig ganska snabbt att jag såg mest fram emot den spelningen som jag egentligen inte skulle gå på från början - HIM.
Det sjuka var att det var så väldigt lite folk på P.P. Jag och Flanders ställde oss ganska tidigt i den inre fållan strax nedanför scenen, mest för att testa. Där blev vi kvar hela spelningen och behövde inte trängas ett dugg.
"Du är bara några meter ifrån honom nu" sa Flanders. Och det var jag. Och jag stutsade. Några meter ifrån min blivande man Ville Valo. Även om han fortfarande inte vet om det själv.
-------------- 

Några nya upptäckter blev det också under helgen. Plan three fick mig snabbt att gunga.
30 seconds to Mars också. Med min före detta blivande man Jared Leto i spetsen. Han är inte längre min blivande man på grund av den där rosa tuppkammen han har på huvudet.

Valo
H.I.M.
Helt fantastiskt. Syns lite dåligt, men...
Lägger in en bättre bild och en bild på Jared Leto och 30 seconds to Mars när Flanders skickat över bilderna.
--------------

Hur som helst så kan jag efter denna helg bocka av en hel del på min måste-se-lista. Det känns bra!
-------------- 

Jag kom hem till K-town vid fyratiden igår. Ganska utslagen. Och med värk i hela kroppen.
Det var tänkt att jag skulle åkt till Malung idag men jag sket i det. Jag hinner.
Idag har jag istället latat mig, lekt med Eira ute i gräset och njutit av Karlstadsolen. För jag åker imorgon.
--------------- 

Den roligaste felsägningen i helgen kom från Flanders;
"Jag har slickat 103 stycken den här månaden."
Vad det egentligen ska vara får ni fundera på.
--------------- 

Nu måste jag verkligen sova.

Puss, hej.

In venere veritas


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0