lillasysterdyster

Nu är jag äntligen på plats på andra sidan länsgränsen i Malung. 

Fem minuter efter att jag hade kommit till pappa var jag fruktansvärt rastlös. Nej, nu överdrev jag. Kanske. Lite. 

Nu väntar jag bara på att alla efterlängtade personer ska börja droppa in till byn under morgondagen. 

 

Jag förstår verkligen inte hur mamma kan ha så äckligt mycket saker överallt. ÖVERALLT!!! Jag blir mer och mer irriterad för varje gång jag kliver in i denna lägenhet. Jag förstår verkligen inte. 

Här och där handlar det verkligen om att man nu måste gå längs smala passager för att ta sig fram. Vilket betyder att jag måste förlita mig på min ofantligt dåliga balans för att inte välta ner någon farbannad planta, tidningshög, klädhög eller prydnadssak. Det låter dumt men på något sätt känner jag mig inte riktigt välkommen. 

Jag lever i alla fall efter den divisen att om det inte går att ställa undan i något skåp för att detta skåp redan är proppfullt - då har du för mycket grejer. Så enkelt är det. 

 

Nåja, nu är klockan över midnatt. Vilket betyder att det inte blev något inlägg under torsdagen. Men det får jag (och du/ni) helt enkelt leva med. 

 

Nu ska jag i alla fall försöka sova. Imorgon hoppas jag få hänga lite med kusin Maria och lille Stellan.