lillasysterdyster

Jag är ganska bra på att sabotera för mig själv. Lite av en expert faktiskt. 

Det hela började med att jag fick besked att jag inte hade fått det där jobbet på VF som jag så gärna ville ha, och ansåg att jag faktiskt hade en chans på. Det hade jag ju aldrig egentligen, men det var ett halmstrå att jaga efter iaf. Hur som helst så kände jag mig sådär allmänt kass efter det. Och gick in i mitt lilla svarta hål. 

 

Sedan blev det spontanfest i lördags. Öl, drinkar, Minttu... Allt i alldeles för snabb takt, på så gott som tom mage. Och ett par cigaretter på det. Jag tror att ni förstår vad slutsatsen av det blev. 

 

Jag ringde iaf till Fredrik för att ha någon att prata med när jag gick hem. Eller snubblade mig fram hem. Väl hemma så bröt jag ihop och sa allt till honom som jag hade funderat på. Att han nog hellre borde vara med någon som har ett mer ordnat liv, att jag känner mig allmänt dålig och värdelös och bla bla blaa... Allt sånt där som man absolut inte ska ta upp på fyllan. Jag sa också att jag egentligen inte ville berätta allt detta för honom eftersom jag var så rädd för att han skulle komma på att jag hade rätt. Att han borde vara med någon annan. 

Stackarn blev i alla fall helt ställd och sa sedan som det var. 

Men sedan fortsatte han och sa att han faktiskt ville vara med mig och allt sånt där kladdigt och klokt som jag verkligen behövde höra då. 

 

På morgonen efter när jag fortfarande låg i sängen och mådde dåligt ringde han. Jag tänkte först inte svara för jag ville inte att han skulle påminna mig och kanske ville jag inte veta vad han hade att säga. Men han sa att han var på väg hem till mig. Han hade tagit sig tid och skaffat barnvakt så att han kunde komma förbi en stund innan jag skulle åka till Malung på eftermiddagen. 

Alltså.. Vilken karl! Vi satt och pratade en stund, han retade mig en massa, vi tog en promenad i solen och en fika på ett café. Sedan diskade han åt mig medan jag packade väskan och körde mig sedan till tåget. 

 

Har jag förresten sagt att jag har träffat en alldeles underbar man och att jag är tokkär?!

 

Men jag ska banne mig ta det ordentligt lugnt med spriten ett tag nu. Jag tror varken jag eller han skulle orka med ett sådant psykbryt igen på ett tag.